Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.  Related Paintings of ulrica fredrica pasch :. | maria charlotta l estrade | samuel af ugglas | ulrica lovisaaria sparre | lovisa sofia af geijerstam | conrad theodorvvon schulzenheim |
Related Artists:
antoine pesne
Antoine Pesne, född 23 maj 1683 i Paris, Frankrike, död 5 augusti 1757 i Berlin, Preussen, var en fransk målare under rokokon. Pesne gick i lära hos sin far, målaren Thomas Pesne, samt hos Charles de la Fosse i Paris. Under åren 1705?C1710 företog han en resa i Italien och vistades huvudsakligen i Venedig, där han anslöt sig till Andrea Celesti, vars måleri tydligt påverkade Pesnes tidiga verk. 1710 kallades han av kung Fredrik I av Preussen till Berlin som hovmålare. Därefter företog han under de följande åren kortare resor till hoven i Dessau (1715), Dresden (1718), London (1723) och Paris (1724). 1733 utnämndes Pesne till ledare för konstakademin i Berlin. Han anses vara en viktig förmedlare av den franska konsten till Brandenburg-Preussen. Pesne var i huvudsak verksam som porträttmålare, men han utförde även talrika vägg- och takmålningar för Fredrik den store i de kungliga slotten. Ett av Pesnes mest berömda konstverk är Dansösen Barbara Campanini (cirka 1745). Detta porträtt med sin lätta och schvungfulla formgivning, det spontana penseldraget och de ljusa, pastelliknande färgerna är karakteristiskt för Pesnes arbeten och för rokokon i allmänhet. På ett virtuost sätt framställer Pesne den med tygblommor dekorerade sidenklänningen. Fredrik den store uppskattade sin hovmålares berömda plein-air-porträtt och lät hänga det på en framträdande plats i sitt arbetsrum i slottet i Berlin.
William Stanley Haseltine
(June 11, 1835-February 3, 1900) was an American painter and draftsman who was associated with the Hudson River School and Luminism. Born in Philadelphia to John Haseltine, a successful businessman, and Elizabeth Shinn Haseltine, an amateur landscape painter, Haseltine studied at the University of Pennsylvania and then at Harvard University, where he received a degree in 1854. He first exhibited his paintings the following year at the Pennsylvania Academy of Fine Arts, after which he sailed to Europe, first joining a colony of American painters who were studying in Dusseldorf, then traveling up the Rhine into Switzerland and Italy. In late 1857 he settled in Rome, and in the following months made numerous excursions to draw the landscape around Rome and on Capri. In 1858 Haseltine returned to Philadelphia, and by late 1859 was installed in the Tenth Street Studio Building in New York City, then a central point for American landscape painters; also in the building were Frederic Edwin Church, Albert Bierstadt, and Worthington Whittredge, the latter two having befriended Haseltine in Europe. Though many of his paintings from this time derived from his European sketches, Haseltine also began to paint the oceanside of New England, especially favoring the rockbound coasts of Narragansett, Rhode Island, Nahant, Massachusetts, and Mount Desert Island, Maine. The precision with which he painted these landscapes won critical praise, and Haseltine was elected an Associate of the National Academy of Design in 1860, and a full Academician in 1861. In 1864 Haseltine's wife died in childbirth. He spent some time training his nephew, Howard Russell Butler, but he moved after he married Helen Marshall in 1866. Initially the family considered settling in Paris, but in 1867 they moved to Rome, which would for most of Haseltine's subsequent years serve as his home and point of departure from which to produce views of the European landscape. While his paintings of Capri and Sicily would prove popular with visiting American tourists, Haseltine also traveled and drew in France, Holland, Belgium, and the Netherlands, summering in Bavaria and the Tyrol in the 1880s and 1890s. In his later years he also returned periodically to the United States, making a final trip to the west in 1899. Haseltine died of pneumonia in Rome in 1900.
Theodoros Vryzakis
Thebes 19 October 1814 - Munich 6 December 1878) was a major Greek painter of the 19th century. Vryzakis's father died in the Greek War of Independence. He is the first Greek painter who studied in Munich and the main representative of the type of historical painting that was popular in Greece in the 18th century. He is considered the first painter of modern Greece, a recorder of the Greek War of Independence, which he viewed in a romantic and nostalgic way. His paintings' characters are pompous, theatrical and detached figures. His interest in the traditional costumes and the decoration and the absence of any individual facial expression is according to art critics the result of the eye of a "foreign" artist, who looks for the conventional element in another land. The monumental size of his pictures, the ceremonial and theatrical compositions, and the meticulous style of academic idealistic romanticism make his style unique for among Greek Artists. Today, many of his works are exhibited at the National Gallery of Athens and the Benaki Museum in Athens.